Försvarsadvokat i Stockholm – verksam i hela Sverige
Som din försvarsadvokat i Stockholm erbjuder Advokatfirman XXV ett erfaret, specialiserat och engagerat försvar för dig som är misstänkt för brott. Det kravet ska du också ställa på din försvarsadvokat, för att vara brottsmisstänkt är en av de mest ingripande situationer en människa kan hamna i. Förundersökning, polisförhör, eventuellt frihetsberövande, huvudförhandling och påföljdsval innebär svårbegripliga moment för den anklagade. Då är det avgörande att ha en kompetent försvarsadvokat vid sin sida – en advokat som bevakar dina rättigheter och ser till att du får en rättvis prövning.
Advokatfirman XXV är specialiserad på brottmål och företräder klienter både som offentlig och privat försvarare. Byrån har sin adress i Stockholm men åtar sig uppdrag i hela Sverige. Som misstänkt för brott har du rätt att önska vilken advokat som du vill ska försvara dig. Ditt önskemål lämnar du till polisen, som sedan vidarebefordrar det till domstolen för beslut.
För kostnadsfri rådigvning, ring oss på 08-30 45 45!
Rätten till försvarsadvokat och offentlig försvarare
Om en brottsmisstänkt person är anhållen eller häktad har den alltid rätt till en offentlig försvarare på begäran. Detsamma gäller om brottsmisstanken avser ett brott för vilket straffskalan inte understiger fängelse i sex månader.
Den som misstänks för brott har dessutom rätt till offentlig försvarare:
- om den misstänkte behöver försvarare med hänsyn till utredningen om brottet,
- om försvarare behövs eftersom det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder gemensamt, eller
- om det annars finns särskilda skäl utifrån den misstänktes personliga förhållanden eller till målets karaktär.
Om den brottsmisstänkte redan har anlitat en försvarare ska offentlig försvarare normalt inte utses vid sidan av denne, om det inte finns synnerliga skäl.
Det är enbart domstolen, oftast en tingsrätt, som avgör om en misstänkt har rätt till en offentlig försvarare. Den misstänkte kan dock aldrig förhindras att anlita en privat försvarare.
Staten står inledningsvis för kostnaden för offentlig försvarare. Om den misstänkte senare åtalas och döms kan domstolen besluta att hela eller delar av kostnaden ska återbetalas, beroende på bl.a. brottets art, utdömd påföljd och den dömdes ekonomi. Vid längre fängelsestraff eller avsaknad av inkomst bärs kostnaden ofta av staten även i slutändan.
För kostnadsfri rådgivning gällande din rätt till försvarsadvokat och offentlig försvarare är du välkommen att kontakta Advokatfirman XXV – försvarsadvokat i Stockholm som verkar i hela Sverige.
Privat försvarare
Om domstolen avslår din begäran om offentlig försvarare, eller om du av något skäl inte vill ha en offentlig försvarare, kan du i stället anlita en privat försvarare. Då betalar du själv arvodet, vars storlek påverkas av uppdragets omfattning och komplexitet. Privat försvarare kan också vara aktuellt vid t.ex. resningsansökan eller när domstolen inte beviljar ett byte av offentlig försvarare.
Om du anlitar en privat försvarare och sedan frikänns kan domstolen besluta att staten ersätter dig för skäliga kostnader som du haft för advokat och bevisning. Sådan ersättning kan också bli aktuell om åtalet läggs ned, avvisas eller skrivs av, eller om åklagaren begått fel som orsakat dig extra kostnader. På så sätt riskerar du inte att alltid behöva stå för hela försvararkostnaden själv.
Förundersökningen – vad gör en försvarsadvokat?
Under förundersökningen är det åklagaren som leder utredningen och polisen som utför utredningsåtgärderna. En försvarsadvokat driver inte förundersökningen, men bevakar klientens rättigheter och att processen bedrivs rättssäkert, objektivt samt med tillbörlig skyndsamhet genom att:
- begära insyn i relevanta delar av förundersökningen, i den mån ett sådant utlämnande medges i lag, för efterföljande genomgång med klienten,
- lämna synpunkter (”erinran”) på förundersökningen, t.ex. påtala behov av kompletterande utredningsåtgärder,
- begära att ytterligare personer förhörs eller att tidigare förhör kompletteras,
- närvara vid polisförhör med klienten och ibland även med andra personer som försvaret har påkallat förhör med,
- säkerställa att klienten blir korrekt bemött och att dennes rättigheter – t.ex. att delges en preciserad beskrivning av brottsmisstanken och att inte behöva uttala sig eller i övrigt medverka till utredningen av egen skuld – respekteras,
- granska beslut om beslag, förverkande, kvarstad m.m. och, vid behov, hjälpa till att överklaga sådana beslut,
Kort sagt: försvarsadvokaten granskar och kvalitetssäkrar utredningen av din skuld, utan att överta polisens eller åklagarens arbetsuppgifter.
Polisförhör
Det första polisförhöret kan vara direkt avgörande för den fortsatta brottsutredningen mot dig. Allt du säger antecknas i detalj och följer med dig under processens gång. Som misstänkt för brott bör du inte delta i förhör utan en försvarsadvokat närvarande. Om polisen kallar dig till förhör bör du snarast meddela polisens utredare vilken försvarsadvokat du vill ha. Annars väljer domstolen åt dig utifrån en lista av advokater med varierande kompetens inom brottmål.
Advokatfirman XXV går alltid igenom ärendet med dig redan före förhöret, förklarar vad som väntar och är med dig hos polisen. Om otillåtna frågor ställs eller om det förekommer andra fel under förhörets gång, kan din försvarsadvokat gripa in och påpeka det. Vid behov kan du även påkalla paus i förhöret för att rådgöra med din advokat innan ytterligare frågor ställs.
Har du kallats till polisförhör som vittne, men väl på polisstationen blir informerad om att du misstänks för brott, kan du begära att förhöret avbryts i väntan på att din önskade försvarsadvokat är närvarande. Att det skulle ta lång tid för en försvarsadvokat att komma till förhörsplatsen är aldrig ett godtagbart skäl att neka dig advokat. Därtill är du som misstänkt aldrig tvingad att besvara frågor, utan har tvärtom rätt att vara tyst (t.ex. för att invänta din försvarsadvokat).
Byte av offentlig försvarare
Om du saknar förtroende för eller av annat skäl är missnöjd med din försvarsadvokat kan du begära byte av offentlig försvarare. En skriftlig begäran med motivering skickas till domstolen. Det underlättar om du redan har kontaktat den advokat du vill byta till och kan namnge denna i din begäran om byte. Domstolen prövar om tillräckliga skäl för byte av offentlig försvarare föreligger. Om bytesbegäran avslås kvarstår du med din offentliga försvarare, men du har alltid rätt att i stället anlita en privat försvarare.
Om du undrar över din rätt att byta offentlig försvarare är du välkommen att kontakta Advokatfirman XXV för kostnadsfri rådgivning. Advokatbyrån är främst verksam som försvarsadvokat i Stockholm, men åtar sig uppdrag i hela Sverige.
Försvarsadvokatens roll i domstol
Vid huvudförhandlingen är försvarsadvokatens uppgift att föra klientens talan, granska åklagarens bevisning och lägga fram eventuell motbevisning. Försvararen kan bland annat:
- hålla sakframställan och presentera den bevisning som ger stöd för din inställning till gärningspåståendet,
- invända mot åklagarens gärningspåstående och tolkning av den bevisning som presenteras mot dig,
- förhöra dig, motparten, vittnen och sakkunniga,
- ifrågasätta värdet – t.ex. trovärdigheten och tillförlitligheten – av åberopade bevis och förhörspersoner,
- sammanfatta argument till stöd för din inställning i slutpläderingen.
Försvarsadvokaten är alltid skyldig att, inom ramarna för god advokatsed, sätta dina intressen först. Till skillnad från åklagaren har advokaten ingen objektivitetsplikt. Försvarsadvokaten ska tvärtom vara subjektiv. Förutom att stötta den misstänkte genom den påfrestande situation som en rättegång kan innebära, är försvarsadvokatens huvuduppgift att tvinga fram en noggrann granskning av åklagarens bevis. Härigenom ska domstolen få ett fullständigt och rättvisande underlag att basera sin dom på. Du som tilltalad ska få en rättvis prövning och inte dömas utan att din skuld är bevisad bortom rimligt tvivel.
Kostnader för försvarsadvokat – vanliga frågor
Vem betalar för en offentlig försvarare?
Staten som utgångspunkt. Vid fällande dom kan domstolen besluta om återbetalning helt eller delvis, beroende på bl.a. brottets art, påföljdens karaktär och den dömdes ekonomi. Om ditt mål handläggs utanför Stockholm och du anlitar en offentlig försvarare som vanligtvis verkar som försvarsadvokat i Stockholm, kan du dock behöva stå för de merkostnader (t.ex. tidsspillan och utlägg) som distansen mellan advokatbyråns kontor och domstolsorten medför.
Vad kostar privat en försvarare?
Arvodet beror på arbetets omfattning och svårighet. Arvodets storlek och faktureringsfrågor diskuteras i förväg och följs därefter upp löpande.
Vad händer om jag frikänns?
Som huvudregel står staten kostnaden för offentlig försvarare. Har du anlitat privat försvarare kan viss ersättning för skäliga försvararkostnader utgå – detta bedöms från fall till fall enligt gällande regelverk.
Misstänkt för brott – vanliga frågor
Vad händer om polisen tar min egendom i beslag?
Vid gripande, husrannsakan eller annan åtgärd kan polisen beslagta egendom som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott (t.ex. som bevis), ha fråntagits någon genom brott, kan bli förverkat eller ha samband med brott, m.m. Beslag dokumenteras och kan prövas av domstol. En försvarsadvokat kan granska beslagsprotokoll, begära rättens prövning samt verka för att beslaget hävs och egendomen återlämnas när laglig grund för beslaget saknas.
Vad innebär utvidgat förverkande?
Utvidgat förverkande innebär att staten kan ta egendom från en person som döms för ett så kallat förverkandeutlösande brott och det är övervägande sannolikt att egendomen härrör från brottslig verksamhet. Som förverkandeutlösande brott räknas potentiellt vinstbringande brott för vilket det är föreskrivet fängelse i fyra år eller mer, såsom rån, grovt bedrägeri eller grovt skattebrott. Därutöver kan vissa andra brott med lägre minimistraff räknas som förverkandeutlösande om de anses ha kunnat ge vinst. Dessa inkluderar bl.a. dataintrång, utnyttjande av barn för sexuell posering, barnpornografibrott, narkotikabrott, dopningsbrott, narkotikasmuggling och människosmuggling. Även den som döms för försök, förberedelse eller stämpling till ett brott som omnämns ovan kan bli föremål för utvidgat förverkande.
Det avgörande är alltså inte att egendomen har koppling till just det brott som personen fälls för, utan att åklagaren kan visa att personen begått ett brott av sådan art. Om det samtidigt finns tillgångar som inte rimligen kan förklaras av lagliga inkomster, kan dessa under vissa förutsättningar förverkas. Förutom den som döms för det förverkandeutlösandebrottet kan utvidgat förverkande under vissa förutsättningar även ske från den som har förvärvat egendomen.
Egendomen kan bestå av till exempel kontanter, bankmedel, smycken, bilar eller båtar. Det är också möjligt att förverka motsvarande värde i pengar, om själva egendomen inte längre finns kvar.
En försvarsadvokat kan hjälpa dig att granska de påstådda skälen för utvidgat förverkande och överklaga eller begära omprövning av beslutet.
Vad innebär självständigt förverkande?
Självständigt förverkande ger staten möjlighet att omhänderta egendom om det är klart mera sannolikt att den härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Det krävs inte att ägaren har dömts för något brott. Det kan exempelvis ske om någon påträffas med värdefulla tillgångar som inte rimligen kan förklaras av lagliga inkomster och det finns misstankar om att egendomen har koppling till brottslig verksamhet.
Egendomen kan bestå av till exempel kontanter, bankmedel, smycken, bilar eller fastigheter. Redan under förundersökningen kan åklagaren besluta att tillgångarna tas i beslag i väntan på att domstolen prövar om egendomen ska bli föremålför utvidgat förverkande.
En försvarsadvokat kan hjälpa dig att granska och begära domstolsprövning av beslutet om självständigt förverkande.
Vad är skillnaden mellan kroppsvisitation och kroppsbesiktning?
Kroppsvisitation och kroppsbesiktning är två olika former av undersökningar, där skillnaden ligger i vad som undersöks: kläder och föremål (visitation) respektive kroppen eller kroppens vävnader/prover (besiktning). Polisen får bara använda dessa tvångsmedel under särskilda förutsättningar – och med respekt för din integritet.
Kroppsvisitation
Kroppsvisitation avser en undersökning av kläder, påsar, väskor eller andra föremål som du bär med dig. Det kan innebära att du ombeds att ta av kläder, att polisen genomsöker fickor eller att man går igenom väskor i din närhet.
En kroppsvisitation kan ske när det finns anledning att anta att ett brott som kan leda till fängelse har begåtts och du som är skäligen misstänkt för brottet bär på något som kan tas i beslag eller förvar. Kroppsbesiktning kan även genomföras för att reda ut omständigheter som kan vara betydelsefulla för att utreda ett brott eller möjligheten till utvidgat förverkande. Därutöver kan den som inte är skäligen misstänkt för brottet utsättas för kroppsvisitation om det finns synnerligen anledning att anta visitationen kan resultera i anträffande av vissa föremål av betydelse för brottsutredningen eller till utredande av ett utvidgat förverkande.
Kroppsbesiktning
Kroppsbesiktning innebär i stället en mer ingående undersökning av kroppen yttre och inre, t.ex. att salivprov tas för DNA-analys, men inkluderar även åtgärder som blod- eller urinprov (exempelvis vid misstanke om narkotikabrott), eller att proteser eller bandage avlägsnas för att kunna undersöka vad som finns innanför.
En kroppsbesiktning får som utgångspunkt enbart riktas mot den som är skäligen misstänkt för ett brott där fängelse kan följa. Även den som inte är skäligen misstänkt för brott får dock underställas prov för DNA-analys avseende utredning av brott med fängelse i straffskalan om det finns synnerligen anledning att anta att ett sådant prov är av betydelse för brottsutredningen.
Vad menas med gripande?
Ett omedelbart, tillfälligt frihetsberövande som polisen får använda i brådskande fall när polisen inte kan eller hinner invänta åklagarens beslut om anhållande.
Även enskilda personer får genomföra gripanden genom så kallat "envarsgripande". Det förutsätter att en person, som begått brott med fängelse i straffskalan, påträffas på bar gärning eller flyende fot. Envarsgripande får också användas mot den som är efterlyst för brott.
Vad menas med anhållande?
Ett tillfälligt frihetsberövande av en person som är gripen såsom misstänkt för brott. Beslut om anhållande fattas av åklagaren, som senast efter tre dagar måste fatta beslut om huruvida den misstänkte ska begäras häktad i domstol. En sådan begäran – kallad häktningsframställan – måste ges in till domstolen senast kl. 12:00 den tredje dagen efter beslut om anhållande. Om så inte sker, ska den anhållne försättas på fri fot.
Ett anhållande kräver att brottsmisstanken avser ett så pass allvarligt brott att det finns skäl för häktning eller att ytterligare utredning behöver genomföras innan den misstänkte kan bli frisläppt.
Den som är anhållen har rätt till en offentlig försvarare på begäran, oavsett vilket brott som denne är misstänkt för.
Vad menas med häktning och restriktioner?
Den som är på sannolika skäl misstänkt för ett brott med minst ett års fängelse i straffskalan kan häktas om det finns risk för att personen avviker, undanröjer bevis eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. Även den som är skäligen misstänkt kan häktas under en kortare tid, om det är viktigt för utredningen. Det är domstolen, oftast tingsrätten, som beslutar om häktning efter framställan från åklagaren. En sådan domstolsprövning kallas för häktesförhandling.
En häktad person kan också beläggas med restriktioner. Det innebär begränsningar i kontakten med omvärlden, till exempel inskränkningar i brev, telefonsamtal eller umgänge med andra intagna. Syftet med restriktioner är att förhindra att bevisning undanröjs eller utredningen i övrigt försvåras. Restriktionerna måste vara proportionerliga och får inte vara mer ingripande än vad som krävs för att uppnå sitt syfte. I regel innebär restriktionerna att den häktade personen i huvudsak enbart får stå i kontakt med sin försvarsadvokat, polis och häktespersonal.
Såväl häktning som restriktioner kan överklagas till en högre domstol en den som har beslutat om åtgärderna.
Hur kontaktar jag en person som är häktad?
Den som är häktad får vanligtvis ta emot brev. Om den häktade personen är belagd med restriktioner, granskas dock breven av åklagaren innan de eventuellt lämnas till den häktade. I regel tillåts inte brev som till sitt innehåll berör den gärning som den häktade personen är misstänks för, eller om innehållet av annat skäl anses olämpligt (t.ex. hot).
För att kunna ringa eller besöka en häktad person, behöver denne först ansöka om telefon- och besökstillstånd. Detta gör den häktade personen genom att efterfråga en blankett för ansökan av häktespersonalen. På blanketten ska den häktade bl.a. ange namn, personnummer, adress och telefonnummer till den person som ansökan avser. Därefter fattar Kriminalvården, och även åklagaren i de fall den häktade personen är belagd med restriktioner, beslut om huruvida ansökan godkänns. Avseende häktade personer med restriktioner villkorar vanligtvis åklagaren ett eventuellt godkännande med att telefonsamtal och besök övervakas av polis.
Det är inte tillåtet att kringå restriktionerna genom att be den häktade personens försvarsadvokat förmedla meddelanden till/från den häktade. En försvarsadvokat som ställer upp på en sådan förfrågan bryter som huvudregel mot det advokatetiska regelverket och kan i så fall själv komma att straffas.
Hur länge kan en person vara häktad?
När domstolen beslutat om häktning ska frågan regelbundet omprövas, oftast var fjortonde dag. Det kan antingen ske genom en så kallad omhäktningsförhandling i domstolen, eller genom att den misstänkte medger att häktningen fortgår (vilket inte ska förväxlas med att den misstänkte erkänner brottsmisstanken). Häktningen kan förlängas om skälen för häktning kvarstår, men får inte pågå längre än nödvändigt.
Det finns ingen fast maxgräns i lagen för hur länge en person får vara häktad. Därför är det viktigt att en försvarsadvokat bevakar att åklagaren driver utredningen framåt och att frihetsberövandet inte blir längre än vad förundersökningen kräver.
Vilket straff kan jag dömas till?
Straffet bestäms dels av brottets straffskala, dels av omständigheterna i det enskilda fallet. Domstolen väger in både försvårande och förmildrande faktorer och ska överväga alternativa påföljder om det är möjligt.
Även om det står i lagtexten att ett visst brott ska straffas med fängelse, behöver det inte alltid bli så i verkligheten. Om det exempelvis saknas försvårande omständigheter och den tilltalade är tidigare ostraffad, kan påföljden ibland bli lindrigare än fängelse vid mindre allvarlig brottslighet.
När det exempelvis gäller stöld av normalgraden är straffskalan böter eller fängelse i högst sex månader. I praktiken kan dock den som inte har dömts för liknande brottslighet tidigare ofta dömas till villkorlig dom i kombination med dagsböter eller samhällstjänst, om inte särskilt försvårande omständigheter föreligger.
De olika straff – även kallade påföljder – som en person kan dömas till är böter (penningböter eller dagsböter), villkorlig dom, skyddstillsyn, samhällstjänst, fängelse, ungdomstjänst, ungdomsvård, ungdomsövervakning, sluten ungdomsvård och rättspsykiatrisk vård. I vissa fall kan påföljer kombineras med varandra, t.ex. villkorlig dom och samhällstjänst.
Vilken straffskala som gäller för ett visst brott anges i lagtexten. Straffskalorna för olika brott är under ständig förändring – särskilt under de senaste åren – och det kan upplevas svårt att följa med i utvecklingen. För en redogörelse av några vanligt förekommande brottstyper och de straffskalor som gäller för respektive brott – klicka här.
Vad menas med huvudförhandling?
Begreppet ”huvudförhandling” är samma process som i folkmun kallas för ”rättegång”. Huvudförhandlingen är alltså detsamma som domstolens prövning av den tilltalades straffansvar, skyldighet att betala skadestånd, m.m. Om åklagaren väcker åtal mot en brottsmisstänkt person, bokar tingsrätten in en huvudförhandling.
Under huvudförhandlingen får åklagaren, försvarsadvokaten och eventuellt målsägandebiträde framställa yrkanden, avge inställning, presentera bevisning och framföra argument. Därutöver hålls det förhör med parter och vittnen.
Domstolen, som består av juristdomare och nämndemän, prövar all bevisning som läggs fram. Försvarsadvokaten har en central roll i att förbereda den tilltalade inför huvudförhandlingen samt åberopa bevisning och framföra argument till stöd för klientens inställning.
Kan jag överklaga en dom i brottmål?
En dom i tingsrätten kan överklagas till hovrätten. Tingsrättens dom ska överklagas inom tre veckor från den dag då domen meddelades och hovrättens dom måste överklagas till Högsta domstolen in inom fyra veckor.
Om ena parten har överklagat i rätt tid, har den andra parten också rätt att överklaga även om tiden har gått ut. Det kallas att anslutningsöverklaga och kan göras inom en extra vecka från det att överklagandetiden har gått ut. Ett anslutningsöverklagande förfaller dock om det första överklagandet återkallas eller av någon annan anledning inte går vidare.
När ett överklagande inkommer till hovrätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. I vissa fall krävs nämligen så kallat prövningstillstånd för överklagande av mindre allvarliga brott. Om sådant tillstånd inte ges, gäller den överklagade domen.
I delen som gäller ansvar för brott krävs prövningstillstånd:
- om den åtalade har dömts enbart till böter, eller
- om den åtalade har frikänts från ett brott som har som högst sex månaders fängelse i straffskalan (t.ex. ringa varianten av brott som bedrägeri, stöld, utpressning, förskingring, narkotikabrott och vapenbrott).
I delen som gäller skadestånd gäller följande:
Utgångspunkten är att det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en begäran om skadestånd. Prövningstillstånd krävs dock inte när en dom överklagas i brottmålsdelen och den är kopplad till ett skadeståndsyrkande med anledning av brottet, under förutsättning:
- att det inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller
- om hovrätten meddelar prövningstillstånd i brottmålsdelen.
I vissa fall kan domen därefter tas upp i Högsta domstolen, men då krävs alltid prövningstillstånd. Prövningstillstånd i Högsta domstolen får enbart meddelas i särskilda fall, t.ex. om målet kan få betydelse för rättstillämpningen i stort, eller om det föreligger synnerliga skäl (t.ex. grund för resning) för prövning i Högsta domstolen.
För kostnadsfri rådgivning gällande dina möjligheter till ett framgångsrikt överklagande är du är välkommen att kontakta Advokatfirman XXV – försvarsadvokat i Stockholm med gedigen erfarenhet av överklagandeprocesser.
Har en försvarsadvokat tystnadsplikt?
Ja. Allt du berättar inom ramen för advokatverksamheten – och allt din advokat i samband med uppdraget får kännedom om – omfattas av tystnadsplikt. Det gäller från första kontakten (även när du bara överväger att anlita advokatbyrån), gäller utan tidsgräns och binder inte bara advokaten utan även byråns medarbetare. Tystnadsplikten följer av kravet på god advokatsed i rättegångsbalken och preciseras i Advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed.
Tystnadsplikten innebär i praktiken att advokaten inte får lämna ut uppgifter om dig, dina affärer eller dina uppgifter till utomstående – inte till motparten, inte till andra myndigheter och inte till media. Undantag finns bara i strikt reglerade situationer, exempelvis om du uttryckligen samtycker, eller om lag ålägger uppgiftslämnande (t.ex. de ovanliga fall där det finns straffsanktionerad skyldighet att avslöja penningtvättsbrott). Bryter en advokat mot tystnadsplikten kan det leda till disciplinära åtgärder och i vissa fall straffansvar.
Kort sagt: tystnadsplikten är din trygghet. Den gör att du kan tala fritt med din advokat – även om sådant som kan kännas känsligt – så att advokaten kan ge dig raka råd och ett effektivt försvar utan att dina uppgifter riskerar att spridas.
Vad är fotboja (elektronisk övervakning)?
Elektronisk övervakning, ofta kallad fotboja, kan i vissa fall användas som alternativ till att avtjäna kortare fängelsestraff, höst sex månader, i anstalt. Den dömde får då bo hemma men måste följa ett noggrant schema för arbete, studier eller andra godkända aktiviteter.
Systemet bygger på teknisk övervakning och tydliga regler. Om reglerna bryts kan övervakningen avbrytas och återstoden av straffet verkställas i anstalt. För att beviljas elektronisk övervakning krävs bland annat att man har en stabil bostad, en planerad sysselsättning och bedöms kunna följa de uppställda villkoren.
Vad är villkorlig frigivning?
Villkorlig frigivning innebär att en person som dömts till fängelse kan friges innan hela strafftiden är avtjänad. Som huvudregel sker frigivning efter att två tredjedelar av strafftiden har avtjänats, under förutsättning att det inte finns skäl som talar emot. Sedan den 1 januari 2026 gäller dock i stället att tre fjärdedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff som uppgår till sex år eller mer ska ha avtjänats innan den dömde kan bli villkorligt frigiven. Det finns också en undre gräns som innebär att minst trettio dagar måste avtjänas i anstalt innan frigivning kan komma i fråga.
När frigivning sker träder en prövotid in. Prövotiden är alltid minst ett år och kan vara längre om straffet är längre. Under prövotiden gäller krav på skötsamhet, och i vissa fall kan beslut fattas om övervakning.
Misskötsamhet under prövotiden – till exempel nya brott eller brott mot föreskrifter – kan leda till att frigivningen återkallas helt eller delvis. Det innebär att den återstående delen av straffet måste avtjänas i fängelse. Det finns även möjlighet att skjuta upp villkorlig frigivning om den intagne har misskött sig allvarligt under verkställigheten.
Vid behov kan särskilda föreskrifter beslutas i samband med villkorlig frigivning, till exempel gällande boende, sysselsättning och behandling. Sådana åtgärder måste alltid vara proportionerliga och syfta till att underlätta återanpassningen i samhället eller förebygga nya brott.
