Är du eller en anhörig misstänkt för involverande av en underårig i brottslighet och behöver försvarsadvokat? Kontakta Advokatfirman XXV för kostnadsfri rådgivning.
Bestämmelsen om involverande av en underårig i brottslighet träffar den som får någon under 18 år att bli delaktig i ett brott eller i brottslig verksamhet. Det kan ske genom att anlita den unge för en uppgift kopplad till brott, betala eller utlova ersättning, ge instruktioner som styr hur den unge ska agera, eller lämna över egendom som ska användas i brott, till exempel pengar, telefoner, vapen eller stöldgods. Även andra liknande sätt att dra in den unge omfattas, som att erbjuda en belöning, ordna praktiska förutsättningar eller starkt uppmuntra ett handlande som gynnar brott. Brottet fullbordas tidigt: det räcker att den unge accepterar ett erbjudande, tar emot betalning, får instruktioner eller tar emot egendom för brottsligt bruk. Den unge behöver alltså inte ha hunnit begå något brott.
Med brottslig verksamhet avses inte bara ett enstaka brott, utan även en bredare brottslighet som kan bestå av flera gärningar, hänga ihop över tid eller bedrivas mer eller mindre organiserat. Det krävs att den underåriges medverkan gäller brott eller brottslig verksamhet som i huvudsak drivs av någon annan. Om den unge själv tar alla initiativ och på eget bevåg vänder sig till en utomstående utan att ha blivit indragen genom den personens agerande, faller situationen normalt utanför denna bestämmelse även om den utomstående kan göra sig skyldig till andra brott.
För ansvar krävs uppsåt till att den egna åtgärden rör brott eller brottslig verksamhet. Det räcker med likgiltighetsuppsåt till att åtgärden främjar brottslighet; det behöver inte vara klarlagt vilket exakt brott som kan komma att begås. När det gäller åldern på den som involveras ställs däremot ett lägre krav: det är tillräckligt att man inte varit tillräckligt aktsam. Det betyder att ansvar kan uppkomma både när man misstänker att personen är under 18 men bortser från risken, och när man inte tänkt på åldern men borde ha gjort det. I praktiken förväntas man göra rimliga kontroller när omständigheterna ger skäl till eftertanke, till exempel fråga hur gammal personen är eller be om legitimation. Om man låter bli sådana enkla kontroller i en situation där åldern är oklar talar det ofta för att kravet på aktsamhet inte uppfyllts.
Det finns ett undantag för uppenbart mindre allvarliga fall. Ansvar ska inte dömas ut om involverandet, med hänsyn till liten skillnad i ålder eller utveckling mellan parterna eller av andra skäl, tydligt framstår som mindre allvarligt. Bestämmelsen tar särskilt sikte på lägen där den som involverar själv är ung. Tillämpningen är restriktiv och bygger på en helhetsbedömning. Faktorer som maktbalansen mellan parterna, graden av påverkan och vilken typ av brottslighet det rör sig om vägs in. I vissa fall kan det exempelvis vara uppenbart mindre allvarligt att involvera en 17‑åring i en bagatellartad förseelse som endast kan ge böter, men det krävs att helhetsbilden klart talar för undantag.
Straffskalan är fängelse i högst fyra år. Straffvärdet påverkas av hur allvarlig brottsligheten är som den unge dras in i, vilket sätt som används (till exempel betalning, instruktioner eller utlämnande av vapen), den unges ålder samt om flera unga involverats. Att utnyttja en mycket ung person eller använda tvång, vilseledande, övertalning eller liknande är omständigheter som typiskt sett höjer straffvärdet och kan motivera fängelse. Bestämmelsen skyddar samhällets intresse av att barn inte dras in i kriminalitet; den unge är därför inte att betrakta som målsägande enligt just denna paragraf.
Regeln kan tillämpas vid sidan av andra straffbestämmelser. Om någon samtidigt till exempel anstiftar ett konkret brott kan ansvar dömas i konkurrens när skyddsintressena skiljer sig åt, som vid anstiftan av ett allvarligt brott och involverande av en underårig i brottslighet. Involveras flera underåriga vid samma tillfälle bedöms förfarandet vanligtvis som ett brott, eftersom bestämmelsen skyddar det allmänna intresset att barn inte rekryteras till kriminalitet snarare än varje barn för sig.
Försök, förberedelse och stämpling till involverande – samt underlåtenhet att avslöja eller förhindra förfarandet – är inte straffbelagda. Ansvar knyts alltså till det faktiska involverandet. Sammantaget ger bestämmelsen ett tydligt och tidigt verktyg mot den som rekryterar, instruerar eller utrustar personer under 18 år för brott eller brottslig verksamhet, med ett särskilt ansvar att vara noggrann med åldersfrågan och en snäv ventil för uppenbart mindre allvarliga situationer.
Straffskala:
Lagtexten enligt dess dåvarande lydelse den 1 januari 2026:
16 kap. 5 a § brottsbalken
Den som för brott eller brottslig verksamhet anlitar, betalar, instruerar eller överlämnar egendom till någon som inte har fyllt arton år och därigenom, eller på annat liknande sätt, involverar honom eller henne i brottet eller den brottsliga verksamheten, döms för involverande av en underårig i brottslighet till fängelse i högst fyra år. Detta gäller även om den som begår en sådan gärning inte haft uppsåt till men varit oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte fyllt arton år.
Om involverandet med hänsyn till den ringa skillnaden i ålder eller utveckling mellan den som har begått gärningen och den andra personen eller annars är uppenbart mindre allvarligt, ska inte dömas till ansvar. Lag (2023:257).
