Är du eller en anhörig misstänkt för sabotage eller grovt sabotage och behöver försvarsadvokat? Kontakta Advokatfirman XXV för kostnadsfri rådgivning.
Sabotage innebär att någon förstör eller skadar egendom som har avsevärd betydelse för rikets försvar, folkförsörjning, rättskipning eller förvaltning, eller för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, eller att någon genom annan åtgärd allvarligt stör eller hindrar användningen av sådan egendom. Bestämmelsen omfattar också att någon genom skadegörelse eller annan liknande åtgärd allvarligt stör eller hindrar den allmänna samfärdseln eller användningen av telegraf, telefon, radio eller annat allmänt hjälpmedel, eller av anläggning för allmänhetens förseende med vatten, ljus, värme eller kraft. Straffet för sabotage är fängelse i högst fyra år.
För ansvar enligt första meningen krävs att den angivna egendomen verkligen är av avsevärd betydelse i något av de uppräknade hänseendena. Det rör typiskt sett anläggningar, lokaler, system och resurser som är centrala för statens eller det allmännas funktioner, såsom befästningsanläggningar, militära förråd, fabriker eller gruvor av betydelse för försörjningen, myndighetslokaler samt polis- och brandstationer. Även enstaka objekt kan omfattas om de har sådan vikt. När det gäller den andra meningen – den allmänna samfärdseln, allmänna kommunikationsmedel och försörjningsanläggningar – krävs alltid att gärningen faktiskt allvarligt stör eller hindrar användningen. Mindre störningar eller begränsade dröjsmål räcker inte; åtgärden måste kvalitativt och reellt träffa det skyddsintresse som bestämmelsen avser.
Handlingen kan bestå i skadegörelse eller i annan åtgärd än ett rent undanhållande av arbetskraft eller uppmaning därtill. Strejker, blockader och andra arbetskonflikter omfattas därför inte av bestämmelsen som sådan. Förbehållet avser emellertid endast passivt undandragande av arbetskraft och uppmaning därtill; åtgärder som genom våld, hot eller svikliga medel allvarligt stör eller hindrar användningen av skyddade objekt kan omfattas. Skadegörelse enligt första meningen fordrar inte att man dessutom visar en faktisk driftstörning, men skadan måste då vara av sådan tyngd att den svarar mot den höga skyddsnivån i bestämmelsen. Åtgärder enligt andra meningen kräver att störningen eller hindret verkligen är allvarligt i både omfattning och betydelse, sett till funktionen för allmänhetens kommunikation och försörjning.
Högsta domstolen har i dom den 9 juli 2025 i mål B 3626‑24 (Klimatblockaden) uttalat att störningar eller hinder riktade mot den allmänna samfärdseln eller för tillhandahållandet av telekommunikationer, vatten, värme och elektricitet ska bedömas i kontexten att straffansvaret för sabotage primärt är avsett att träffa angrepp på och hot mot vitala samhällsintressen. I målet hade ett antal personer demonstrerat genom att sätta sig på vägbanan under rusningstid under cirka 50 minuter på en av Stockholms större genomfartsleder. Aktionen orsakade kilometerlånga köer och försenade en ambulans under utryckning. De tilltalade åtalades för sabotage med påstående om att allvarligt ha stört och hindrat den allmänna samfärdseln genom att blockera framfarten för trafiken, liksom för ohörsamhet mot ordningsmakten. Tingsrätten dömde de tilltalade för sabotage och ohörsamhet, varpå hovrätten ogillade åtalet för sabotage men fastställde domen i fråga om ohörsamhet. Högsta domstolens fastställde hovrättens dom och anförde att en tidsmässigt begränsad vägblockad i samband med en fredlig demonstration av det slag som var aktuell inte var kvalitativt jämförbar med de angrepp och störningar av vitala samhällsintressen som straffbestämmelsen om sabotage omfattar. Domstolen ansåg inte heller att det varit fråga om en så allvarlig störning eller ett så allvarligt hinder som krävs för straffansvar.
För ansvar fordras uppsåt som täcker samtliga rekvisit, inbegripet insikten om att gärningen allvarligt stör eller hindrar den skyddade verksamheten när ett sådant störningskrav gäller. Vid grovt sabotage, som har en straffskala på fängelse i lägst två och högst arton år, eller livstid, ska särskilt beaktas om gärningen framkallat fara för rikets säkerhet, för flera människoliv eller för egendom av särskild betydenhet. Bedömningen görs genom en helhetsvärdering av objektets eller verksamhetens samhällsvikt, skadans eller störningens omfattning och varaktighet samt den risk som gärningen medfört.
Straffskalor:
Lagtexten enligt dess dåvarande lydelse den 1 januari 2026:
13 kap. 4 § brottsbalken
Om någon förstör eller skadar egendom, som har avsevärd betydelse för rikets försvar, folkförsörjning, rättsskipning eller förvaltning eller för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet i riket, eller genom annan åtgärd, som ej innefattar allenast undanhållande av arbetskraft eller uppmaning därtill, allvarligt stör eller hindrar användningen av sådan egendom, dömes för sabotage till fängelse i högst fyra år. Detsamma skall gälla, om någon eljest, genom skadegörelse eller annan åtgärd som nyss sagts, allvarligt stör eller hindrar den allmänna samfärdseln eller användningen av telegraf, telefon, radio eller dylikt allmänt hjälpmedel eller av anläggning för allmänhetens förseende med vatten, ljus, värme eller kraft.
13 kap. 5 § brottsbalken
Är brott som avses i 4 § att anse som grovt, döms för grovt sabotage till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid.
Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om därigenom framkallats fara för rikets säkerhet, för flera människoliv eller för egendom av särskild betydenhet.
Lag (2009:396).
