Är du eller en anhörig misstänkt för oredlighet mot borgenärer eller grov oredlighet mot borgenärer och behöver försvarsadvokat? Kontakta Advokatfirman XXV för kostnadsfri rådgivning.
Oredlighet mot borgenärer tar sikte på situationer där någon, i ett pressat ekonomiskt läge, illojalt försvagar borgenärskollektivets möjlighet att få betalt. Ansvar aktualiseras när en person förstör eller genom gåva eller annan liknande åtgärd avhänder sig egendom av betydande värde medan han är på obestånd eller när det finns en påtaglig fara för att han ska hamna där. Ansvar inträder också om åtgärden i sig försätter honom på obestånd eller framkallar en påtaglig fara för obestånd. Med obestånd avses i princip en inte tillfällig oförmåga att betala skulder allt eftersom de förfaller, och bedömningen görs med en framåtblickande helhetsprövning av faktiska betalningssvårigheter, likviditet, soliditet, kreditmöjligheter, förutsebara skulder och andra relevanta signaler. Kravet på påtaglig fara fångar de fall där insolvens ligger nära i tiden eller där framtida betalningsskyldigheter med stor säkerhet kan förutses. I och med att brottssubjektet inte längre begränsas till formell “gäldenär” kan även latenta skulder beaktas, förutsatt att de är förutsebara vid gärningen.
Kärnan i det straffbara beteendet är ett avhändande av egendom av betydande värde på ett sätt som motsvarar gåva eller förstörelse. Hit hör rena gåvor och benefika avståenden, men också gåvoliknande transaktioner som försäljning till underpris, att skriva av eller efterskänka en fordran utan affärsmässig grund, förtäckt vinstutdelning i aktiebolag (till exempel räntefavörer, köp från bolaget till underpris eller betalning av privata kostnader under annan rubrik), och vissa arrangemang där bolagets tillgångar i praktiken förs över till ägaren eller närstående. Även att omvandla värden till svåråtkomliga former kan omfattas, såsom att genom oåterkalleligt förmånstagarförordnande styra utfall från en i övrigt utmätningsfri försäkring bort från borgenärer.
Gärningen kan bestå i aktiv åtgärd eller underlåtenhet med motsvarande effekt, exempelvis att inte skörda en värdefull gröda. Riskfyllda affärsbeslut i sig utgör däremot inte oredlighet; det är benefik förmögenhetsförskjutning eller motsvarande illojalt avhändande i insolvensläge eller vid påtaglig risk som träffas. Dessutom krävs betydande värde, vilket i första hand avser ett absolut belopp men bedöms med hänsyn till åtgärdens karaktär och gäldenärens ekonomiska situation. Försök att avhända kan bestraffas separat.
Bestämmelsen omfattar också tre typiska konkursnära förfaranden. Den som, när konkurs är förestående, för ut tillgångar av betydande värde ur landet med uppsåt att hålla dem undan konkursen gör sig skyldig till oredlighet, oavsett att den omedelbara förmögenhetsställningen inte förändras – den rättsstridiga effekten är att tillgången görs oåtkomlig för utdelning. Vidare ansvarar konkursgäldenären om han i konkurs undandrar eller undanhåller konkursförvaltningen en tillgång; bestämmelsen träffar särskilt egendom som mottagits och behålls under konkursen, och den kompletterar reglerna om oriktig bouppteckning. Slutligen omfattas den gäldenär som, i otillbörligt syfte och trots uttrycklig uppmaning, underlåter att så långt möjligt medverka till att en utlandsbaserad tillgång som ingår i konkursen ställs till förfogande. Skyldigheten är praktiskt inriktad och gäller kontinuerligt under konkursförfarandet; den bygger på att tillgången kan identifieras och att medverkan är möjlig. Underlåtenheten ska vara otillbörlig, exempelvis motiverad av en illojal avsikt att själv eller närstående disponera tillgången; legala hinder i det andra landet eller faktisk omöjlighet kan utesluta ansvar.
Uppsåt krävs i samtliga delar, inkluderande insikt om de faktiska omständigheter som utgör obestånd eller påtaglig fara för obestånd och att en gåvoliknande förmögenhetsförskjutning eller ett undanhållande sker. För bortförande av tillgångar ur riket fordras särskilt uppsåt att hålla egendomen undan konkursen, och vid underlåten medverkan rör det sig om otillbörligt syfte. Den tilltalade behöver inte behärska de juridiska begreppen; det är tillräckligt att han inser den faktiska situation som uppfyller dem. Efterhandskompensation undanröjer inte redan uppfyllda rekvisit.
Omständigheter som kan medföra att brottet är grovt är att gärningsmannen beedigat oriktiga uppgifter, använt falsk handling eller vilseledande bokföring, att brottet haft betydande omfattning eller att gärningen annars varit av särskilt farlig art, till exempel systematiskt eller förslaget tillvägagångssätt som gjort tillgångar svårspårade och borgenärskollektivet särskilt utsatt. Bedömningen sker genom en helhetsvärdering av omfattning, metod och följder, inklusive relationen mellan de undandragna värdena och boets storlek.
Straffet för oredlighet mot borgenärer av normalgraden är fängelse i högst två år. Är brottet grovt är straffet fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Oredlighet kan konkurrera med andra brottstyper, till exempel förskingring eller trolöshet mot huvudman, när gärningsmannen samtidigt åsidosätter en redovisningsskyldighet eller missbrukar en förtroendeställning, men tillämpningen beror på den konkreta gärningsbeskrivningen. Bedömningen tar sikte på att skydda borgenärskollektivet mot illojala förmögenhetsförskjutningar i insolvensläge eller vid överhängande risk för insolvens, samtidigt som utrymme lämnas för affärsmässiga dispositioner som inte har benefik karaktär. Exempel på situationer som ofta leder till ansvar är att föra över bolagets värden till ägaren genom underpristransaktioner när betalningssvårigheter redan är påtagliga, att i praktiken tömma ett bolag via förtäckt vinstutdelning inför en förutsebar konkurs eller att neka konkursförvaltaren tillgång till identifierade utlandstillgångar utan legitim grund.
Straffskalor:
Lagtexten enligt dess dåvarande lydelse den 1 januari 2026:
11 kap. 1 § brottsbalken
Den som, när han är på obestånd eller när påtaglig fara föreligger för att han skall komma på obestånd, förstör eller genom gåva eller någon annan liknande åtgärd avhänder sig egendom av betydande värde, döms för oredlighet mot borgenärer till fängelse i högst två år. Detsamma skall gälla om någon genom sådant förfarande försätter sig på obestånd eller framkallar påtaglig fara för att han skall komma på obestånd.
För oredlighet mot borgenärer döms också en gäldenär som, då konkurs är förestående, ur riket bortför tillgång av betydande värde med uppsåt att hålla den undan konkursen, eller gäldenär som i konkurs undandrar eller undanhåller konkursförvaltningen tillgång. Detsamma skall gälla, om en gäldenär i otillbörligt syfte underlåter att, så långt möjligt, medverka till att tillgång i utlandet som ingår i konkursen ställs till konkursförvaltningens förfogande, trots att konkursförvaltaren uppmanat gäldenären att medverka.
Om brottet är grovt, döms för grov oredlighet mot borgenärer till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen beedigat oriktig uppgift eller använt falsk handling eller vilseledande bokföring eller om brottet varit av betydande omfattning eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art. Lag (2005:242).
