Den som uppsåtligen innehar eller tillverkar ett skjutvapen utan att ha rätt till det, eller överlåter, yrkesmässigt förmedlar eller lånar ut ett skjutvapen till någon som saknar rätt att inneha vapnet, gör sig skyldig till vapenbrott. Straffet är fängelse i högst fem år. Om gärningen begås av oaktsamhet eller om brottet är att anse som ringa, är straffet böter eller fängelse i högst sex månader. Vapenbrott är ett så kallat handlingsbrott, vilket betyder att det är straffbart redan genom själva hanteringen av vapnet, oavsett om vapnet används eller är avsett att användas. Det krävs alltså inte att någon konkret fara eller skada uppstår, eftersom lagstiftningen bygger på en presumtion att hantering av skjutvapen är farlig.
För att ha rätt att inneha ett skjutvapen krävs tillstånd eller att man omfattas av ett undantag från tillståndsplikten. Den som olovligen innehar ett vapen anses ha det i sin besittning, vilket inte kräver att vapnet används aktivt – det räcker att man har omedelbar kontroll över det. Kortvarig befattning kan i vissa fall falla utanför straffansvaret om den är att betrakta som helt tillfällig. Så kan exempelvis vara fallet om någon för en kort stund håller ett vapen åt den som är berättigad att att inneha det medan denne knyter skorna. I praxis bedöms dock även kortvariga innehav, såsom posering med vapen för fotografering, ofta som ett olagligt innehav i lagens mening.
Sedan den 1 augusti 2026 krävs tillstånd för att tillverka skjutvapen (vapentillverkningstillstånd). Med tillverkning avses inte bara framställning av nya skjutvapen utan även sammansättning av vapendelar till ett fungerande vapen. Begreppet omfattar dessutom vissa ändringar och ombyggnader av befintliga skjutvapen. Om ett vapen byggs om på ett sådant sätt att det i fråga om funktion eller verkningsgrad blir ett väsentligt annorlunda vapen, betraktas åtgärden som tillverkning i lagens mening. Bedömningen motsvarar den som görs när frågan är om åtgärden är så omfattande att ett nytt innehavstillstånd krävs för vapnet. Som exempel nämns i förarbetena framställning av skjutvapen med hjälp av 3D-skrivare och omvandling av start- eller gasvapen till skarpa skjutvapen. Även sådana åtgärder kan därför utgöra tillståndspliktig tillverkning enligt vapenlagen. Den som tillverkar ett skjutvapen utan tillstånd kan dömas för vapenbrott på samma sätt som den som olovligen innehar eller överlåter ett skjutvapen.
Ringa vapenbrott
Bedömningen av om ett brott är ringa görs genom en helhetsbedömning av omständigheterna. Ringa brott kan exempelvis vara innehav av ett obrukbart vapen eller ett vapen som saknar ammunition, eller när en legal vapeninnehavare av förbiseende inte förnyat sitt tillstånd men i övrigt förvarat vapnet korrekt. Däremot anses innehav av brukbara skjutvapen, särskilt pistoler eller andra vapen av farlig beskaffenhet, normalt inte som ringa. Även innehav av effektbegränsade vapen som soft airguns eller tårgasvapen kan bedömas som ringa, men synen på dessa har skärpts eftersom de ofta kan modifieras för skarp ammunition och förekommer i kriminella miljöer.
Grovt vapenbrott
Om brottet är grovt är straffet fängelse i lägst fyra och högst sju år. Vid bedömningen ska särskilt beaktas om vapnet innehafts på allmän plats eller på en plats där människor brukar samlas, eller i ett fordon på en sådan plats, om vapnet varit av särskilt farlig beskaffenhet, om gärningen avsett flera vapen, om vapnet innehafts i en miljö där det typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning, eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art. Allmän plats omfattar exempelvis gator, torg, stationer och andra utrymmen dit allmänheten har tillträde, medan platser där människor brukar samlas kan vara skolor, föreningslokaler eller tillfälliga festplatser. Vapen som är särskilt farliga är bland annat automatvapen, kulsprutor, pansarskott, grovkalibriga gevär och kraftfulla pistoler. Även enhandsvapen som är kraftfulla eller har särskild konstruktion, som ljuddämpare eller lasersikte, anses särskilt farliga. Innehav av två vapen av särskilt farlig beskaffenhet kan räcka för att brottet ska bedömas som grovt. Även miljön har stor betydelse – vapen som påträffas i kriminella miljöer eller i sammanhang där de kan befaras komma till brottslig användning bedöms typiskt sett strängare.
Synnerligen grovt vapenbrott
Om brottet är synnerligen grovt är straffet fängelse i lägst sex och högst tio år. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas om gärningen avsett ett stort antal vapen eller flera vapen av särskilt farlig beskaffenhet. Ju farligare vapnen är eller ju mer försvårande omständigheterna i övrigt är, desto färre vapen krävs för att brottet ska anses som synnerligen grovt. Praxis visar att innehav av fem automatkarbiner kan bedömas som synnerligen grovt, men även två särskilt farliga vapen kan i undantagsfall leda till denna rubricering om omständigheterna är osedvanligt allvarliga. Bedömningen görs alltid utifrån en helhetsbedömning där vapnens farlighet, platsen för innehavet och miljön vägs in.
Straff för vapenbrott
Straffskalorna för de olika vapenbrotten är:
- Mindre allvarligt vapenbrott: Böter eller fängelse i högst sex månader.
- Oaktsamt vapenbrott: Böter eller fängelse i högst sex månader.
- Vapenbrott: Fängelse i högst fem år.
- Grovt vapenbrott: Fängelse i lägst fyra och högst sju år.
- Synnerligen grovt vapenbrott: Fängelse i lägst sex och högst tio år.
Misstänkt för vapenbrott?
Vi på Advokatfirman XXV har både den erfarenhet och specialkompetens som krävs för att hantera vapenbrott av alla slag. Är du eller en anhörig misstänkt för vapenbrott, ringa vapenbrott, grovt vapenbrott eller synnerligen grovt vapenbrott och behöver försvarsadvokat? Kontakta oss för kostnadsfri rådgivning.
Lagtexten gällande vapenbrott
Lagtexten enligt dess dåvarande lydelse den 1 augusti 2026:
18 kap. 1 § vapenlag (2026:408)
Den som uppsåtligen innehar eller tillverkar ett skjutvapen utan att ha rätt till det eller överlåter, yrkesmässigt förmedlar eller lånar ut ett skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet döms för vapenbrott till fängelse i högst fem år.
Om brottet med hänsyn till risken för att vapnet skulle komma till brottslig eller annan skadlig användning och övriga omständigheter är att anse som mindre allvarligt, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms också den som har begått gärningen av oaktsamhet.
18 kap. 2 § vapenlag (2026:408)
Om ett brott som avses i 1 § första stycket är grovt, döms för grovt vapenbrott till fängelse i lägst fyra och högst sju år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om
- vapnet har innehafts på allmän plats eller på en annan plats där människor brukar samlas eller har samlats eller i ett fordon på en sådan plats,
- vapnet har varit av särskilt farlig beskaffenhet,
- innehavet, tillverkningen, överlåtelsen, förmedlingen eller utlåningen har avsett flera vapen,
- vapnet har innehafts eller tillverkats i en sådan miljö att det typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning, eller
- gärningen annars har varit av särskilt farlig art.
Om ett brott som avses i 1 § första stycket är synnerligen grovt, döms för synnerligen grovt vapenbrott till fängelse i lägst sex och högst tio år. Vid bedömningen av om brottet är synnerligen grovt ska det särskilt beaktas om innehavet, tillverkningen, överlåtelsen, förmedlingen eller utlåningen har avsett ett stort antal vapen eller flera vapen av särskilt farlig beskaffenhet.
Vid bedömningen enligt första och andra styckena ska ett enhandsvapen anses vara av särskilt farlig beskaffenhet, om det är kraftfullt eller har en särskilt farlig konstruktion eller utformning.
